Kommunikationsteori

OSI modellen

Avsändare
Mottagare
Kabel / Radio

När man arbetar med kommunikation i allmänhet och datakom i synnerhet så upptäcker man ganska snart att det behövs en struktur för att kunna uttrycka vad man talar om och kunna beskriva för andra specialister hur man till exempel avgränsat ett problem.

 

För detta ändamål har det skapats en teoretisk modell, Open System InterConnection (OSI) som går att applicera på all kommunikation, inte bara datakommunikation. Den går ut på att dela upp kommunikationen i olika väl avgränsade delar med sändaren på ena sidan och mottagaren på andra. Man börjar kommunikationen på toppen av avsändarens sida, går ner igenom sju olika skikt varefter man tar sig över till mottagaren och vandrar upp genom hans sju identiska skikt tills man når fram till mottagaren med budskapet. I princip går det ut på att bryta ned ett abstrakt budskap till en ström av vibrationer som kan överföras till en mottagare.

I OSI-modellen är varje skikt utbytbart men måste vara samma hos avsändare och mottagare. Vi återkommer med exempel i varje skikt. De tre lägsta skikten förverkligas oftast i hårdvara, d v s i komponenter i nätverkskort, lampor/fotoceller eller högtalare/mikrofoner. Ju längre upp i modellen man kommer sker genomförandet med hjälp av programvara eller mänsklig interaktion som till exempel i ett telefonsamtal av det gamla slaget där människan står för de tre översta lagren och hårdvaran (telefonsystemet) för de fyra nedre.

Man kan också ha system som enbart hanterar en del av OSI-modellen, till exempel en router som enbart skalar av de tre undre lagren från informationen som kommer för att sedan skapa dessa på nytt  innan meddelandet skickas vidare. 

Bild1.jpg